Ludwig Van Beethoven
Ludwig van Beethoven föddes den 16 december 1770 i Bonn, Tyskland. Han var en tysk kompositör, tidernas mest kända. Hans pappa Johann var sångare på slottet. Johann upptäckte att Ludvig var musikaliskt begåvad mycket tidig. Och hans farfar var körledare på slottet och dog när Ludwig var liten. År 1795 började Ludvig som pianist och debuterade i Wien med en pianokonsert som heter nr 2 i B-dur. Han blev en av stadens bästa pianister. På 1790-talet så bestod hans sonater mest av piano, cello och violin. Beethoven var den första pianisten i Wien som kunde leva på sitt konsertspelande och komponerande. Han skaffade sig vänner inom adeln, och kvinnor som tyckte om honom som han tillägnade några musikstycken till. Beethoven var rätt så ohyfsad och ovårdad. Men han fick ändå ett fint rykte inom adeln, och det berodde naturligtvis på att han hade en så bra talang inom musiken.I trettioårsåldern drabbades Beethoven av en stor olycka, han blev döv. Ludvig begick nästan självmord på grund av det år 1802. Beethovens musik var precis som mozarts musik, den var enkel skriven och bygger på simpla melodier. Beethoven dog år 1827 och han blev 57 år gammal. Han dog helt döv i Wien i Österrike. Han är en av historiens allra största och viktigaste tonsättare.
Beethovens mest kända verk
- ”Allegro con brio” ur Symfoni nr. 5 i C-moll (1808).
- ”Allegro con brio” ur Symfoni nr 3 i Eb-dur (1803)
- ”Adagio” ur Sonat i C#-moll (”Månskenssonaten”, 1801). Piano.
- ”Presto-Allegro assai” ur Symfoni nr. 9 i D-moll (”koralsymfonin”, 1824)
- ”Menuetto” ur Symfoni nr. 1 o C-dur (1800)
- ”Adagio ma non troppo” ur stråkkvartett nr. 14 i C#-moll (1826)
- ”Allegro” ur Pianokonsert nr. 5 i Eb-dur (kejsarkonserten, 1810). För pianosolist och orkester.
- ”Allegro assai” ur pianosonat nr. 23 i F-moll (Appassionata, 1805)
- ”Adagio sostenuto” ur Violinsonat nr.9 (Kreutzer, 1803). För fiol och piano.
Två olika kända verk
Für Elise - Für Elise är ett välkänt pianostycke av Ludwig Van Beethoven alltså ett musikstycke som spelas av ett piano. Für Elise betyder ”till Elise”. Det sägs att titeln är riktad åt en kvinna som heter There Malfatti von Rogrenbach zu Dezza. Beethoven friade till henne år 1810 men hon tackade nej och gifte sig med en annan man. Namnet kallas även för ”bagatell i a-moll” och troligtvis var den skriven kring år 1810. Detta pianostycke är skrivet i en musikform som heter rondo form. Med rondo form menar man alltså att kompositören upprepar samma sak om och om igen.
Ödessymfonin
När den fjärde symfonin väl var färdig åtvervände Beethoven till femman, ödessymfonin. Den skulle förändra hela musikhistorien. Hela första satsen bygger på fyra hotfulla toner, som av vissa kallats ”ödet som knackar på porten”. Något liknande hade aldrig hörts tidigare. Ledmotivet återkommer och binder samman alla satserna. Andra satsen består av en sångbar melodi som får ge plats för ett marschartat tema. De båda temana avlöser varandra för att sedan förenas. Beethovens anteckningar till den här satsen finns bevarade, och vi kan se hur han kämpade för att få fram det han sökte. Komponerandet var inte alltid lätt för Beethoven, han skrev och sedan skrev han om, och ofta använde han material som han skrivit i flera år tidigare.
Jämförning av två epoker
Ludwig levde ju under 1700- talet så han tillhör klassicismen. Sedan har jag valt att jämföra den med romantiken.
klassicismen
Klassicismen var 1700-talets musik. Den kan beskrivas som motsatsen till romantiken. Musiken skulle vara formell och uttryckte inte alls den känsla som romantiken gjorde. Klassicismen var en sorts lag, som innebar att en kompositör inte kunde utveckla en egen stil. Det var mycket svårare att skilja på olika verk och med örat kunna höra vem som hade komponerat dem. Klassicism föddes under 1600-talets mitt i Tyskland, som på den tiden var uppdelad i mindre småstater. I varje stat utvecklades egna musikstilar. Men själva klassicismen härmstammar från den alldra sydligaste delen av Tyskland. Detta århundrades viktigaste musikform av symfonin. Den skapades av italinerna Boccherini och Samartini samt tysken Stamitz. Beethoven förändrade senare symfonin .
Romantiken
Romantiken är den epok som kom efter epoken klassicism. Romantiken är en epok som finns både inom musiken men också litteraturens världs. Fast det startade dock i slutet av 1700-talet som en litterär, konstnärlig och filodofisk rörelse. Romantiken brukar man kalla för ”externernas tid”. Mycket av det klassiska fina försvann och musiken fick en större konstrast. Det var mycket olika känslor i musiken som skrevs eftersom kompositörerna började experimentera en stor del med musikens melodier, rytm och dynamik. Det var blandade känslor i musikem, en kompositör kunde börja låten med ett sorgligt dur och i nästa stycke spela ett glatt stycke. Romantiken testade gränserna jätte mycket, t ex man höjde temot i många delar, man testade gränserna somsagt. I romantiken kunde melodierna helt plötsligt byta oktav. En oktav är oktav på skalan på t.ex ett piano. Alltså C-D-E-F-G-A-B är en oktav. Man flyttar alltså till en annan tonhöjd.
En likhet som klassicismen har med romantiken är att homofonin dominerade i båda epokerna. Romantikerna ansåg också att livets och naturens mysterier förstods bäst genom känslor, inte genom förnuft
Det finns både likheter och skillnader mellan de två epokerna. Beethoven hade ett ben i varje epok vilket gjorde att de kanske inte skiljer sig så mycket ifrån varandra. Alltså under romantiken vågade man er än vad man gjorde under klassicismen. Man vågade experimentera med nya saker vilket man inte gjorde innan.
Krig och fred
År 1794 var Napoleons franska arme på marsch genom Europa, och kursfursten i köln. Beethovens forna arbetsgivare drevs ut tur Bonn. Han och många av Beethovens gamla vänner, som Franz Wegeler, Greve Waldstein och Stephan von Breuning, slog sig ner i Wien. Beethovens bror Kaspar försörjde sig redan som musiklärare i Wien. Nu kom den yngsta brodern, Johann dit och fick jobb som apotekareassisent. Beethoven befriades från bördan att försörja sin familj. År 1795, vid tjugofyra års ålder, framträdde han för första gången offentligt. Tidigare hade han bara uppträtt för hovet och i privata hem. Vid slutet av en konsert brukade han ställa sig upp och gapskratta. Men publiken verkade ta det med ett överseende, som ett utslag av han konstnärstemprament. Samma år publicerades hans opus 1: tre pianotrios, de sega och kämpiga studieåren led mot sitt slut Äntligen började Beethoven få publikens erkännande. Men runt omkring honom var Europa på krigsfot. Napoleon förde sin arme från den ena segern till den andra. År 1797 tvingades Österrike skriva under ett fredsfördrag med Frankrike. Beetohven började i likhet med många av sina vänner se Napoleon inte som en fiende utan som en som kunde befria Europa och skapa ny frihet och nytt hopp
Källor
